Ordbok 

Förklaringar på ord från alla dialekt-tavlor

Malax

Klappagröyti = Vispgröt

Tjyöjess = Få spyreflexer, hulka/ulka

Ömsand = Ensam

Gäli = Galen

Tåominji = “tomingen”, verkar aldrig bli mätt.

Jäschgoål = Gärdesgård, staket

Hyncho = Utedass

Häimane = Hemmanet, ägorna

Vingälskaft = Person som är lite virrig/tokig

Bliido = Väder då det går att laga snöbollar

Bäula = Ropade, bölade

Hyögfälo = Högfärdig

Limi = Träningsvärk

Vitisiendo = Brynsten

Illmaari = Illmarig

Arghaanda = Hårdhänt

Handli = By-butik, Handeln

Stikkelsbääre = Krusbär

Netchisipp = “NakuPelleVille”, Naken person (barn)

Skarpgåbba = Omogna hjortron

Aalisa = Annorlunda, på annat sätt

Glöitot =Kletigt, slaskigt, lerigt

Grånnskårv = ishavsgråsugga, enfaldig person

Flaanar = Örfil, orre, slag på käften

Blitchit = Svagt, utspätt

Grennstrånt = Granskott

Hulis = Hur

Kaanglo = Rank

Spilitto = Sädesärla

Schåoro = Skata

Schubb = Mårdhund

Stekot = kort

I aftust = Igår kväll

I mörust = Idag morse

Tökäth = Ofta

Räidit = Redigt, rejält, duktigt

Knapuli = Grus, småsten

Föuse = Fä-huset

Vilsopie = Cykel

Löipe = Tramsig/löjlig person och/eller aktivitet

Lakavieto = Spad/sky gjord på tex. potatisvatten, gräslök och smör.

Räätnagäl = Ladusvala

Måånes = Avta, ebba ut, sakta försvinna

Spitji = Spinkig, spiken 

Steko = Kort

Fleschesblöito = Dopp i gryta

Hinchi = Hinken

Slifsar = Slinta, gått lite fel, urarta

Pärra = Retas

A o he ho? O a he ho.= Har hon det hon? Hon har det hon.

E ji i öi i oe = Det är en ö i ån.

Pannklådd = Pannlapp, grytlapp

Öitjo = Eka

Oav ett = Alltjämnt

Äuvvo å rääth = Avig och rät

Vaambe = Hullet, fläsket

Hyndo = Tik, hon-hund

Korsnäs

Uöle = Öl

Mulurin = Ställe

Schenn = här

Kåschong = person född i Korsnäs

Orrmoan = Ställe

Ga schaan = Gå härifrån

Vieskon = Väskan

Surin = Gammal lek

Muonin = Morgonen

Maserar = Går

Taklax = Plats

Piedar = cyklar

Överträsk = ställe

Hölgon = Vilken/vem (om hon)

Hede = Det där

Varglovin = Gammal lek

Gruvon = Gruva i Korsnäs

Boden = bybutik

Kåbblot = Knöligt

Gotta = godsaker, bulla

Mårasuåsin = Köttfärssås

Fäälbytt = Bunke som användes i säljakt

Aljan & laggan = Sälhane och sälhona

Kropparen = Klimpar av sälblod och

rågmjöl som kokas i saltat vatten

Bommullsbärje = Ställe 

Väcknöse = Vapenhus vid kyrkan

Drackla = Rann

Tjereldren = Keramik-kärl

Harrström = ställe

Nöstane = nystanet

Silvergropen = ställe

Korsbäck = ställe

Bio Viking = Biograf förr i Korsnäs

Kvässval = Kvällsmat

Kyrkby = Ställe

Skrestang = Skridstång, användes i säljakt, typ stor skida med ett vitt lakan framför. 

Edsvik = ställe

bergö

Rekovärtje = Drivved

Pieklas = Misslyckas

Håschar åpå = Slarvar, hastar, ilar

Nissverk = Ofog

Donka = Hushållssprit

Skären = Skärgården, öarna, holmarna

Lemanjel = Illbatting

Kåmpåsin = Kompassen

Öijjen = Ön, Bergö

Bombaritton = Hotfullt utryck

Öude = Uttryck (bestört, förvånat)

Dåkarin = Effektivt, ordentligt

Skäribaaren = Lokal mötesplats

Skrikkskåoan = Skridsskorna

Öytjon = Ekan

Såde = Fiskspad med redning

Sypjåt = Slaskigt

Råde = Svag rutten vår-is

Nuttår = Ägodelar

Öuran = Trutören

Båmbälflug = Spyfluga

Schelskåoan = Skor gjorda av säl-skinn

Färjon = Färjan, färje-förbindelsen till fastlandet

Båckonas pörvle = Maträtt

Dråpivattne = Regnvatten från taket

Påmbla = Gjorde något dumt/klumpigt

Tjåkkon = Dimma

Fåbande = Band att binda fårbenen vid transport

Sparkabankan = Del av sparkstötting

Fågälpåls = Soppa på sjöfågel

Jäilar = Rensar strömming

Kaniblas = Småbråka, kivas

Kallan = Plats

Ögnstruå = Ögonfrans

Dånjin = Trött, slö

Lilik = Liljekonvalj

Huddje = Ta fatt-lek

Molpe

Häila dråsan = Allihopa, hela hopen

Paviljongen = Dansplats/mötesplats

Roåskåp = Hörnskåp

Kafisack = Kaffesump

Kvaag = Diskborste

Jönåm = Genom

Vaggastol = Gungstol

Hålan? = Vilken/vilket

Strekar opp se = Klär upp sig

Tökert = Ofta

Vindmöllon = Vindkraftverk

Uutpääsa = Trött, slut

Runt yöron = Runt öronen, örfil

Sista rekon = Sämsta som fanns

Molpehällor = Plats

Oppgåfsi = Utmattad

Urgrävd = Hungrig

Välkast = Bäst, redigast

Schtjiti = Smutsig

Ti syyd se = Luta sig, vila sig en stund

Aandtruti = Andfådd

Unnsgolve  = Köksgolv

Ståvin = Vedspis

Rese = Sälkött

Strand-Mölle = Restaurang, mötesplats

Rändelin = Plats

Kobärje = Plats

Fäälan = Säljakt

Locksuur = Dyblöt

Ofälåt = Svårt att gå

Tulavipp = Vass-strå,  Molpe-bo

Follspeta = Välfylld 

Steck oå = Förhindra

Skollar = Verkar som

Papar = Papper

Shenn = Här

Gröbb = Flicka

Hisin = Den här

Ti bensk = Att prata standard-svenska

Köm? = Vem?

Hitche = Det här

Ytärmartchän = Yttermark

Bliistra = Vissla

Gamälstugon = Gammalstugan

Härvelin = Fiskeredskap

I kväss = Igår kväll

Gåre = Leran, kladdet

Hölis? = Hur?

Välkan = Bättre

Tu gåtar biid = Du måste vänta

Tådde = Sånt där

Skryyp = Rolig, trevlig, angenäm

Feckon = Fickan

Nåtär = Nu igen, nu åter

Tålsche = Såna här.

Klepp = Barn, unge

Motårpiede = Motorcykel

Övermartchän = Övermark

Ledre = Boll

Båsåt = Stressigt, jobbigt

Tomatkarnevaalin = sommarevenemang

Nötse = Ladugård

Tanas et så nåckas et = Sträcker du på dig så når du

Tjelg = Kvinna, käring

Boodän = Bybutik

Gaardynor = Gardiner

Skjällträljin = Provisorisk hästsele gjord av en träd-klyka

Myönin = Morgonen

Närpes

Petalax

Sampin = Sandströms, bybutik

Plegarin = Petalax egen vals, musikstycke

Arstu = Hembygdsgård

Hede = Det där

Gymnasie = Gymnasiet i Petalax

Abbur = Abborre

Toppenplejset = UF's slogan

Lisstugon = Lillstugan

Bykiston = Sommarteater

Vievitjen = Vägvik, simstrand/hamn

Lippon = Håven

Kläimåt = Kladdigt 

Proina = Bensin

Maamrin = Plats

Aliplåt = Fästing

Tappadreck = Typ av svagdricka

Gålurin = Ställe

Uunin = Ugnen

Vatenpårran = Vattendunken

Båckurin = Ställe

Gressliiva = Känslig, kinkig

Kåldråt = Råddig, virrig

Trenjon = Tranbär

Vedäväädi = Förskräcklig, vedervärdig 

Byijin = Byn, Petalax

Kreekär = Kryper

Terjärv

Hundn = Hunden

Oppstelt = Handfallen

Förr i väädä = Förr i världen, förut

Dåkel = dummer

Hä ryyms int allt vet i ett hövo = All kunskap ryms inte i ett huvud

Lejdo = Ledsen, tråkigt

Knaro = Gnällig

Vatopottn = Vattenpöl

Tollööra = Vimsig, virrig, råddig person

Grann = Vacker

Saltti = Salt

Smako = Rus, fylla

Kaffi = Kaffe

Dzära = Göra

Hokka = kom ihåg, kom att tänka på

Stjölpo = Rundat stämjärn

Ostn = Osten

Dzävlas = Jävlas

Böökrä = Böckerna

Hä va på tiidn = Det var på tiden

Hästbackbyji = Plats

Sunt bondfönuft = Sunt bondförnuft

Tär = Där

Heimsjön = Plats

Tzärlek = Kärlek

Assit = Dåligt

Känslona = Känslorna

Handelslaagi = Butik

Småböndäs = Plats

Ja vaal int bärgan = Jag förstår inte, jag får ingen klarhet 

Föusi = Fähuset

Kortsäbyji = Plats

Shakki = gruppen, hopen

Hä e gou = Det är gott

Pito = Känslig, noga

Tärjä grilln = Grill, mötesplats

Löötzi = Lök

Kveismååli = Kvällsmat

Tär assit leks ner, stiger assit opp = Där dåligt lägger sig, stiger dåligt upp

Söis = Så

Pörtom

Tepane = Tygstycket, draperiet

Galtasträck = springer med full fart

Båschtre = användes innan madrasser

Seemkuschin = Simkursen

Beresoppon = Bärsoppa

Supilullin = Rus, fylla

Sketfatt = Att slarva med renlighet

Hingsnar = häpna, dra efter luft hastigt

Anna hårt = Antingen eller

Skuölvertje = Enklare tröskverk

Pärtskeerin = Pärthyvel

Pösch = Pörtombo

Strömingsfjälong = Liten tunna med saltad strömming

Handarg = Hårdhänt

Jenn jee bra jenn jivi leeng. = Här är det bra, här är vi länge.

Laamemi = Tillsammans med mig

Erklasstijin = Vandringstig

Pörteborg = Neste i Pörtom, mötesplats

I jånst = för en stund sen

Peronshoåron = Nötskrika

Skalibeeren = Hjortron

Peeronen = Potatis

Krankpöut = Myggbett

Vellverin = hasp på utedasset

Berebåskan = Bärbusken

Muliklimpan = Mörka moln

Fjereld = Fjäril

Tjereld = Keramik

Nötsklää = Huvudduk som användes i fähuset

Målkpallin = Mjölkpallen

Lissnepan = den mindre snibben på sjaletten

Gottaskiv = Skiva av bulla-längd 

Fiulin = Fiolen

I böxfalle = Då byxorna ser ut att snart falla av

Roåmlåt = Råddigt, virrigt

Bäining = Bena i håret

Eis int = Ids inte, gör inte så

Fyllkak = Gräddtårta

Roima = Redig, bra

Plåterskägg = Någon som pratar mycket

Sundom

Slyyt nö = Sluta nu

Söderfjäälin = Söderfjärden, plats

Fraka = Ordentlig,rejäl (ofta om längd/sträcka)

Okkosch = Bybutik

Je me sii, saa blind-Isak = Låt mig se, sa blind-Isak

Penikaströömin = plats

Ommåros = Imorgon 

Skangt = Snett,skevt

Påsadynjon = Säck med gödning/salpetersyra

Kreklon = Visp gjord av trädklyka

Vööleslöös = Vårdslös

Stråkan = Plats

Röikströmingan = Rökt strömming

Gälinheiten = Galenheten

Västeryvi = Plats, båthamn

Jöytas = Bli motvilligt tvungen att..

Föötren i sjöön = fötterna i sjön

Nyfitjistryyt = Nyfiken person

Sååndombooan = Sundomborna

Myyrgrond = Myrgrund, plats

Foort joort = fort gjort

Maarvattne = Båt som nästan sjunkit

Estomäärar = Uppskatta, värdera

Tokodee = Sådana/sådant

Naaleis = Aningen, lite, någorlunda

Böuvin = Gestalt i folktro

Spilt = Ovass

Spillkom = spilkum, skål av porslin 

Skånka = hoppa hage

Pjaldär = trams

Nåok = Ingalunda eller nog

Råmbälsäck = En som inte är så noga
Jåo = Joo, används som svar på nästan allt

Vöörådagan = Sommarevenemang

Sjässvöölo = Oförsiktig, slarvig

Stjälandis = Smygande,obemärkt

Godaa = god dag

E vast svast = det blev svart

Bekälbeini = Klumpig,osmidig person

Ståkas = Städande

Påmbil = okluven vedklabb, eller klumpig/stor sak eller person

Påriktot = På riktigt

Ga åsta jär na = Gå för att göra något

Arbeiti = arbetet

Bärgandis = otroligt, jätte-.., hiskeligt

Boukuttjin = Yngsta barnet, sladd-barn

He pa ja jär å = det brukar jag göra också

Mangleis = På många sätt

Larvin = Väg genom Vörå 

Vörå

Solf

Joolgobb = Jordgubbe

Stondars = Stundars, hembygdsmuseum

Heila vekon = Hela veckan

Stögon = Stugan

A dö sitt? = Har du sett?

Ytfallsdiik = Utfallsdike

Ja veit int = Jag vet inte

Fäälas = Att åka någonstans,färdas

Brönaggon = Bröd-nagg

Kalikatjeppin = Lek
Gobbin = Gubben

Tåmble = Klantig person

Raad i raad som Rimalkoonan = Ordspråk, Rad i rad som Rimal-korna

Ga jedan = Gå härifrån

Dokti = Duktig

VAADÖVETHE = Nog vet du väl det,  används ungefär som “jamen eller hur”

Gorko = Gurka

Skodonen = Skodon

Bråtan = Förkylning, flunsa, hosta, snuva

Åmmoros = Imorgon

Dövla = trycka snö i någons ansikte

Sålvsleeton = Del av Strandvägen som går genom Solf

Höjta = Hålla varmt

Fjäälin = Fjärden (oftast om Söderfjärden)

Trinta = Haltade, hoppade

Sejnt = Sent

Purmo

Pärosteitsi = Köttsoppa

Hundbacka = Hundbacken, ställe

Skurigutt = Skiva av bulla-längd

Mytsi = Mycket

Dåoli = Duktig

I kveis = Igår kväll

Åliden = Teater

He jöutas = En krävande situation

Iilaka = Elak

Slöuskdöu = selektiv hörsel

Freist = Prova, försöka

Naaleis = Någorlunda, ganska

Tokidee = Såntdär, sånadär

Klappagröjtn = Vispgröt

Fagäbacka = Fagerbacka, museum

Iis int = Ids inte, gör inte, låt bli

He kan ga göulot = Det kan gå illa

He for essiveiji = “det gick Esse-vägen”

Lostein = Lostenen, Natursevärdhet 

Lödo = Lada

Vann sko kreklo va om int i gryyto = Ordspråk, Var skulle trädklykan vara om inte i grytan.

Stinasholma = Ställe

Klano = typ fettfrimjölk, utspädd mjölk

Tsyrodaaln = Ställe

Gråstsinni = Ekorre

Kranka = Myggor

Lindo = åker

Pedn = Cykeln

A sid åge = Andra sidan ån

Sexsjön = Ställe

Bailo = Fest

Varåein me sett = Var och en med sitt

Hald byllo = Hålla tyst

Klacken = Dansställe

Fristas = störa, irritera

Frissamt = Tråkigt, harmligt, ledsamt

Firr = att irra på ställen man inte borde

Flöjta bäddo = Madrass på golvet

Härkasivääde = Herre min je, herregud

Måriskaffi = Morgonkaffe

Ha har viidi distrikt som musikasfrassn = Ordspråk, han har lika brett/vitt distrikt som Musikasfrassn

Nedervetil

Skååno = Skitig

Skååne = Skit

Djöutas = Jobbig/krävande situation

Gålabeine = Smalben

Gårrkålkko = Enormt, jättestort

Herkkas = Herre min je, herregud

Halvassit = Halvdåligt

Imåris = Imorse

Mangleiss = På många sätt

Piiskanpaavo = Gestalt inom folktro

Söisleiss = Sådär, på det viset

Djesbå = Bröllop
Skrapankako = Sladdbarn

Gårr go = Jätte-god

Såkkapeerona = Potatismos

Retå = Sönder

Kåma hiid = Kom hit, Komma hit

Tsikklå = Kittlig

Eismend = Ensam

Int dser he naa = Det gör inget

Tsöllde = Kölden

Ho fare? = Hur går det? Hur mår du?

Roko = Dålig

Pa vi ta stjidre? = Ska vi ta skidorna?

Armadis = Attans, tusans…

Kvääne = Kvarnen

Gååln = Gården

Hängbroe = Hängbron

Viri å firi = Varit och farit, förbi

Naan som veit? = Någon som vet?

Alder = Aldrig

Missomare = Midsommar

Ränder i backa = Pulkar

Peede = Cykel

Hitt = Det här

Skiderspår = Skridspår

Mårne å kvälde = Morgon och kväll

Heti räätta språåtsi = Det rätta språket

Glöömsta bårt = Glömde bort