Ordbok
Förklaringar på ord från alla dialekt-tavlor
Malax
Klappagröyti = Vispgröt
Tjyöjess = Få spyreflexer, hulka/ulka
Ömsand = Ensam
Gäli = Galen
Tåominji = “tomingen”, verkar aldrig bli mätt.
Jäschgoål = Gärdesgård, staket
Hyncho = Utedass
Häimane = Hemmanet, ägorna
Vingälskaft = Person som är lite virrig/tokig
Bliido = Väder då det går att laga snöbollar
Bäula = Ropade, bölade
Hyögfälo = Högfärdig
Limi = Träningsvärk
Vitisiendo = Brynsten
Illmaari = Illmarig
Arghaanda = Hårdhänt
Handli = By-butik, Handeln
Stikkelsbääre = Krusbär
Netchisipp = “NakuPelleVille”, Naken person (barn)
Skarpgåbba = Omogna hjortron
Aalisa = Annorlunda, på annat sätt
Glöitot =Kletigt, slaskigt, lerigt
Grånnskårv = ishavsgråsugga, enfaldig person
Flaanar = Örfil, orre, slag på käften
Blitchit = Svagt, utspätt
Grennstrånt = Granskott
Hulis = Hur
Kaanglo = Rank
Spilitto = Sädesärla
Schåoro = Skata
Schubb = Mårdhund
Stekot = kort
I aftust = Igår kväll
I mörust = Idag morse
Tökäth = Ofta
Räidit = Redigt, rejält, duktigt
Knapuli = Grus, småsten
Föuse = Fä-huset
Vilsopie = Cykel
Löipe = Tramsig/löjlig person och/eller aktivitet
Lakavieto = Spad/sky gjord på tex. potatisvatten, gräslök och smör.
Räätnagäl = Ladusvala
Måånes = Avta, ebba ut, sakta försvinna
Spitji = Spinkig, spiken
Steko = Kort
Fleschesblöito = Dopp i gryta
Hinchi = Hinken
Slifsar = Slinta, gått lite fel, urarta
Pärra = Retas
A o he ho? O a he ho.= Har hon det hon? Hon har det hon.
E ji i öi i oe = Det är en ö i ån.
Pannklådd = Pannlapp, grytlapp
Öitjo = Eka
Oav ett = Alltjämnt
Äuvvo å rääth = Avig och rät
Vaambe = Hullet, fläsket
Hyndo = Tik, hon-hund
Korsnäs
Uöle = Öl
Mulurin = Ställe
Schenn = här
Kåschong = person född i Korsnäs
Orrmoan = Ställe
Ga schaan = Gå härifrån
Vieskon = Väskan
Surin = Gammal lek
Muonin = Morgonen
Maserar = Går
Taklax = Plats
Piedar = cyklar
Överträsk = ställe
Hölgon = Vilken/vem (om hon)
Hede = Det där
Varglovin = Gammal lek
Gruvon = Gruva i Korsnäs
Boden = bybutik
Kåbblot = Knöligt
Gotta = godsaker, bulla
Mårasuåsin = Köttfärssås
Fäälbytt = Bunke som användes i säljakt
Aljan & laggan = Sälhane och sälhona
Kropparen = Klimpar av sälblod och
rågmjöl som kokas i saltat vatten
Bommullsbärje = Ställe
Väcknöse = Vapenhus vid kyrkan
Drackla = Rann
Tjereldren = Keramik-kärl
Harrström = ställe
Nöstane = nystanet
Silvergropen = ställe
Korsbäck = ställe
Bio Viking = Biograf förr i Korsnäs
Kvässval = Kvällsmat
Kyrkby = Ställe
Skrestang = Skridstång, användes i säljakt, typ stor skida med ett vitt lakan framför.
Edsvik = ställe
bergö
Rekovärtje = Drivved
Pieklas = Misslyckas
Håschar åpå = Slarvar, hastar, ilar
Nissverk = Ofog
Donka = Hushållssprit
Skären = Skärgården, öarna, holmarna
Lemanjel = Illbatting
Kåmpåsin = Kompassen
Öijjen = Ön, Bergö
Bombaritton = Hotfullt utryck
Öude = Uttryck (bestört, förvånat)
Dåkarin = Effektivt, ordentligt
Skäribaaren = Lokal mötesplats
â
Skrikkskåoan = Skridsskorna
Öytjon = Ekan
Såde = Fiskspad med redning
Sypjåt = Slaskigt
Råde = Svag rutten vår-is
Nuttår = Ägodelar
Öuran = Trutören
Båmbälflug = Spyfluga
Schelskåoan = Skor gjorda av säl-skinn
Färjon = Färjan, färje-förbindelsen till fastlandet
Båckonas pörvle = Maträtt
Dråpivattne = Regnvatten från taket
Påmbla = Gjorde något dumt/klumpigt
Tjåkkon = Dimma
Fåbande = Band att binda fårbenen vid transport
Sparkabankan = Del av sparkstötting
Fågälpåls = Soppa på sjöfågel
Jäilar = Rensar strömming
Kaniblas = Småbråka, kivas
Kallan = Plats
Ögnstruå = Ögonfrans
Dånjin = Trött, slö
Lilik = Liljekonvalj
Huddje = Ta fatt-lek
Molpe
Häila dråsan = Allihopa, hela hopen
Paviljongen = Dansplats/mötesplats
Roåskåp = Hörnskåp
Kafisack = Kaffesump
Kvaag = Diskborste
Jönåm = Genom
Vaggastol = Gungstol
Hålan? = Vilken/vilket
Strekar opp se = Klär upp sig
Tökert = Ofta
Vindmöllon = Vindkraftverk
Uutpääsa = Trött, slut
Runt yöron = Runt öronen, örfil
Sista rekon = Sämsta som fanns
Molpehällor = Plats
Oppgåfsi = Utmattad
Urgrävd = Hungrig
Välkast = Bäst, redigast
Schtjiti = Smutsig
Ti syyd se = Luta sig, vila sig en stund
Aandtruti = Andfådd
Unnsgolve = Köksgolv
Ståvin = Vedspis
Rese = Sälkött
Strand-Mölle = Restaurang, mötesplats
Rändelin = Plats
Kobärje = Plats
Fäälan = Säljakt
Locksuur = Dyblöt
Ofälåt = Svårt att gå
Tulavipp = Vass-strå, Molpe-bo
Follspeta = Välfylld
Steck oå = Förhindra
Skollar = Verkar som
Papar = Papper
Shenn = Här
Gröbb = Flicka
Hisin = Den här
Ti bensk = Att prata standard-svenska
Köm? = Vem?
Hitche = Det här
Ytärmartchän = Yttermark
Bliistra = Vissla
Gamälstugon = Gammalstugan
Härvelin = Fiskeredskap
I kväss = Igår kväll
Gåre = Leran, kladdet
Hölis? = Hur?
Välkan = Bättre
Tu gåtar biid = Du måste vänta
Tådde = Sånt där
Skryyp = Rolig, trevlig, angenäm
Feckon = Fickan
Nåtär = Nu igen, nu åter
Tålsche = Såna här.
Klepp = Barn, unge
Motårpiede = Motorcykel
Övermartchän = Övermark
Ledre = Boll
Båsåt = Stressigt, jobbigt
Tomatkarnevaalin = sommarevenemang
Nötse = Ladugård
Tanas et så nåckas et = Sträcker du på dig så når du
Tjelg = Kvinna, käring
Boodän = Bybutik
Gaardynor = Gardiner
Skjällträljin = Provisorisk hästsele gjord av en träd-klyka
Myönin = Morgonen
Närpes
Petalax
Sampin = Sandströms, bybutik
Plegarin = Petalax egen vals, musikstycke
Arstu = Hembygdsgård
Hede = Det där
Gymnasie = Gymnasiet i Petalax
Abbur = Abborre
Toppenplejset = UF's slogan
Lisstugon = Lillstugan
Bykiston = Sommarteater
Vievitjen = Vägvik, simstrand/hamn
Lippon = Håven
Kläimåt = Kladdigt
Proina = Bensin
Maamrin = Plats
Aliplåt = Fästing
Tappadreck = Typ av svagdricka
Gålurin = Ställe
Uunin = Ugnen
Vatenpårran = Vattendunken
Båckurin = Ställe
Gressliiva = Känslig, kinkig
Kåldråt = Råddig, virrig
Trenjon = Tranbär
Vedäväädi = Förskräcklig, vedervärdig
Byijin = Byn, Petalax
Kreekär = Kryper
Terjärv
Hundn = Hunden
Oppstelt = Handfallen
Förr i väädä = Förr i världen, förut
Dåkel = dummer
Hä ryyms int allt vet i ett hövo = All kunskap ryms inte i ett huvud
Lejdo = Ledsen, tråkigt
Knaro = Gnällig
Vatopottn = Vattenpöl
Tollööra = Vimsig, virrig, råddig person
Grann = Vacker
Saltti = Salt
Smako = Rus, fylla
Kaffi = Kaffe
Dzära = Göra
Hokka = kom ihåg, kom att tänka på
â
Stjölpo = Rundat stämjärn
Ostn = Osten
Dzävlas = Jävlas
Böökrä = Böckerna
Hä va på tiidn = Det var på tiden
Hästbackbyji = Plats
Sunt bondfönuft = Sunt bondförnuft
Tär = Där
Heimsjön = Plats
Tzärlek = Kärlek
Assit = Dåligt
Känslona = Känslorna
Handelslaagi = Butik
Småböndäs = Plats
Ja vaal int bärgan = Jag förstår inte, jag får ingen klarhet
Föusi = Fähuset
Kortsäbyji = Plats
Shakki = gruppen, hopen
Hä e gou = Det är gott
Pito = Känslig, noga
Tärjä grilln = Grill, mötesplats
Löötzi = Lök
Kveismååli = Kvällsmat
Tär assit leks ner, stiger assit opp = Där dåligt lägger sig, stiger dåligt upp
Söis = Så
Pörtom
Tepane = Tygstycket, draperiet
Galtasträck = springer med full fart
Båschtre = användes innan madrasser
Seemkuschin = Simkursen
Beresoppon = Bärsoppa
Supilullin = Rus, fylla
Sketfatt = Att slarva med renlighet
Hingsnar = häpna, dra efter luft hastigt
Anna hårt = Antingen eller
Skuölvertje = Enklare tröskverk
Pärtskeerin = Pärthyvel
Pösch = Pörtombo
Strömingsfjälong = Liten tunna med saltad strömming
Handarg = Hårdhänt
Jenn jee bra jenn jivi leeng. = Här är det bra, här är vi länge.
Laamemi = Tillsammans med mig
Erklasstijin = Vandringstig
Pörteborg = Neste i Pörtom, mötesplats
I jånst = för en stund sen
Peronshoåron = Nötskrika
Skalibeeren = Hjortron
Peeronen = Potatis
Krankpöut = Myggbett
Vellverin = hasp på utedasset
Berebåskan = Bärbusken
Muliklimpan = Mörka moln
Fjereld = Fjäril
Tjereld = Keramik
Nötsklää = Huvudduk som användes i fähuset
Målkpallin = Mjölkpallen
Lissnepan = den mindre snibben på sjaletten
Gottaskiv = Skiva av bulla-längd
Fiulin = Fiolen
I böxfalle = Då byxorna ser ut att snart falla av
Roåmlåt = Råddigt, virrigt
Bäining = Bena i håret
Eis int = Ids inte, gör inte så
Fyllkak = Gräddtårta
Roima = Redig, bra
Plåterskägg = Någon som pratar mycket
Sundom
Slyyt nö = Sluta nu
Söderfjäälin = Söderfjärden, plats
Fraka = Ordentlig,rejäl (ofta om längd/sträcka)
Okkosch = Bybutik
Je me sii, saa blind-Isak = Låt mig se, sa blind-Isak
Penikaströömin = plats
Ommåros = Imorgon
Skangt = Snett,skevt
Påsadynjon = Säck med gödning/salpetersyra
Kreklon = Visp gjord av trädklyka
Vööleslöös = Vårdslös
Stråkan = Plats
Röikströmingan = Rökt strömming
Gälinheiten = Galenheten
Västeryvi = Plats, båthamn
Jöytas = Bli motvilligt tvungen att..
Föötren i sjöön = fötterna i sjön
Nyfitjistryyt = Nyfiken person
Sååndombooan = Sundomborna
Myyrgrond = Myrgrund, plats
Foort joort = fort gjort
Maarvattne = Båt som nästan sjunkit
Estomäärar = Uppskatta, värdera
Tokodee = Sådana/sådant
Naaleis = Aningen, lite, någorlunda
Böuvin = Gestalt i folktro
Spilt = Ovass
Spillkom = spilkum, skål av porslin
Skånka = hoppa hage
Pjaldär = trams
Nåok = Ingalunda eller nog
Råmbälsäck = En som inte är så noga
Jåo = Joo, används som svar på nästan allt
Vöörådagan = Sommarevenemang
Sjässvöölo = Oförsiktig, slarvig
Stjälandis = Smygande,obemärkt
Godaa = god dag
E vast svast = det blev svart
Bekälbeini = Klumpig,osmidig person
Ståkas = Städande
Påmbil = okluven vedklabb, eller klumpig/stor sak eller person
Påriktot = På riktigt
Ga åsta jär na = Gå för att göra något
Arbeiti = arbetet
Bärgandis = otroligt, jätte-.., hiskeligt
Boukuttjin = Yngsta barnet, sladd-barn
He pa ja jär å = det brukar jag göra också
Mangleis = På många sätt
Larvin = Väg genom Vörå
Vörå
Solf
Joolgobb = Jordgubbe
Stondars = Stundars, hembygdsmuseum
Heila vekon = Hela veckan
Stögon = Stugan
A dö sitt? = Har du sett?
Ytfallsdiik = Utfallsdike
Ja veit int = Jag vet inte
Fäälas = Att åka någonstans,färdas
Brönaggon = Bröd-nagg
Kalikatjeppin = Lek
Gobbin = Gubben
â
Tåmble = Klantig person
Raad i raad som Rimalkoonan = Ordspråk, Rad i rad som Rimal-korna
Ga jedan = Gå härifrån
Dokti = Duktig
VAADÖVETHE = Nog vet du väl det, används ungefär som “jamen eller hur”
Gorko = Gurka
Skodonen = Skodon
Bråtan = Förkylning, flunsa, hosta, snuva
Åmmoros = Imorgon
Dövla = trycka snö i någons ansikte
Sålvsleeton = Del av Strandvägen som går genom Solf
Höjta = Hålla varmt
Fjäälin = Fjärden (oftast om Söderfjärden)
Trinta = Haltade, hoppade
Sejnt = Sent
Purmo
Pärosteitsi = Köttsoppa
Hundbacka = Hundbacken, ställe
Skurigutt = Skiva av bulla-längd
Mytsi = Mycket
Dåoli = Duktig
I kveis = Igår kväll
Åliden = Teater
He jöutas = En krävande situation
Iilaka = Elak
Slöuskdöu = selektiv hörsel
Freist = Prova, försöka
Naaleis = Någorlunda, ganska
Tokidee = Såntdär, sånadär
Klappagröjtn = Vispgröt
Fagäbacka = Fagerbacka, museum
Iis int = Ids inte, gör inte, låt bli
He kan ga göulot = Det kan gå illa
He for essiveiji = “det gick Esse-vägen”
Lostein = Lostenen, Natursevärdhet
Lödo = Lada
Vann sko kreklo va om int i gryyto = Ordspråk, Var skulle trädklykan vara om inte i grytan.
Stinasholma = Ställe
Klano = typ fettfrimjölk, utspädd mjölk
Tsyrodaaln = Ställe
Gråstsinni = Ekorre
Kranka = Myggor
Lindo = åker
Pedn = Cykeln
A sid åge = Andra sidan ån
Sexsjön = Ställe
Bailo = Fest
Varåein me sett = Var och en med sitt
Hald byllo = Hålla tyst
Klacken = Dansställe
Fristas = störa, irritera
Frissamt = Tråkigt, harmligt, ledsamt
Firr = att irra på ställen man inte borde
Flöjta bäddo = Madrass på golvet
Härkasivääde = Herre min je, herregud
Måriskaffi = Morgonkaffe
Ha har viidi distrikt som musikasfrassn = Ordspråk, han har lika brett/vitt distrikt som Musikasfrassn
Nedervetil
Skååno = Skitig
Skååne = Skit
Djöutas = Jobbig/krävande situation
Gålabeine = Smalben
Gårrkålkko = Enormt, jättestort
Herkkas = Herre min je, herregud
Halvassit = Halvdåligt
Imåris = Imorse
Mangleiss = På många sätt
Piiskanpaavo = Gestalt inom folktro
Söisleiss = Sådär, på det viset
Djesbå = Bröllop
Skrapankako = Sladdbarn
Gårr go = Jätte-god
Såkkapeerona = Potatismos
Retå = Sönder
Kåma hiid = Kom hit, Komma hit
Tsikklå = Kittlig
Eismend = Ensam
Int dser he naa = Det gör inget
Tsöllde = Kölden
Ho fare? = Hur går det? Hur mår du?
Roko = Dålig
Pa vi ta stjidre? = Ska vi ta skidorna?
Armadis = Attans, tusans…
Kvääne = Kvarnen
Gååln = Gården
Hängbroe = Hängbron
Viri å firi = Varit och farit, förbi
Naan som veit? = Någon som vet?
Alder = Aldrig
Missomare = Midsommar
Ränder i backa = Pulkar
Peede = Cykel
Hitt = Det här
Skiderspår = Skridspår
Mårne å kvälde = Morgon och kväll
Heti räätta språåtsi = Det rätta språket
Glöömsta bårt = Glömde bort
Kvevlax
Ligg ti såols = Ligga länge på morgonen
Betäsmeta = fin (om herrskap)
Määlsor = Mälsor
Biirong = byrå
Blåomo = Blomma
Bruökåotje = maträtt
Dibär = prata oavbrutet
Döuvhakko= person som inte vill lyssna
Elo= Eller
Afftost = I går kväll
Ankaståkk = Bullalängd
Rambambola = kaos, yra, livlighet
Fuumåsåmrååde= Fulmossområdet
Råpaskååt= Person som är hastig av sig
Arbisbokor = person som arbetar jämt
Beelas = rulla sig
Feittveed= kådig tallved
Fikäl = mixtra
Grennbess= grankotte
Heimsåopona= Hemmavid
Horrvil = Örfil
iilaktaavlon= tidigare altartavla
Steegäl = höja pris vid tex auktion
Fotoboss = Ihopvikt täcke under fötterna
Moltområåde = Multområdet
Fromb = Föra oväsen
Glyyt = Liten pojke
Fårrg åpoå = Prata oredigt
In pa nager = Ett par några
Ståorenjin= Storängen
Ga fram = Konfirmeras
Kaplas= Misslyckas
Meijo = Fettfri mjölk
Babeina = Barbent
Einbendo= Envis
Råmåkko = avfall på golvet i vedlidret
Rakodantt= dagdrivare
Vandhöij= regnskadat hö
Enggosvaal= dynvar
Fjetaduur = lat
Hikär = fnittra
Åoslo = bakre kindtand
Fodikor = grejor,saker
Grasäär = lekfullt bråka
Jongg = blixta
Kaimas = namne
Kanttåor = Förvaring under trappa
Trenopikkona = narig,torr hud
Kaaldnyyje = nymåne
Krukso = elak kvinna
Kvievlax = Kvevlax
Seipan = öknamn på Kvevlaxbor
Kåmonaalan =klimpar av mjöl 0ch mjölk
Kåodynggfrombil = tordyvel
â
Klippsaks= Trollslända
Knekkhärvil= viktigpetter
Maijjona = Majorna
Sprettbåga= Pilbåge
E va komorin = Det gav önskat resultat
Morogobb = gubbe gjord av bulladeg
Pjasabyx =Barnslig person
Neikk = Neka
Pääronkamsor = maträtt
Sitåpp = Slag, örfil
Tittableendo = svag ficklampa
Tåågn = töjas ut
Som smettin på aschettin = Som grädden på moset, Till råga på allt
Spiiro = Liljekonvalj
Stoålbaka = stenhårt bröd
Ståpphovo = envis person
Sånakono = sonhustru
Tjienakoddo= nyckelpiga
Vadoran= sorkarna